Hur jag klär mig för skånsk vinterlöpning
Här i Skåne får vi sällan riktig vinter och att klä sig bra är ibland svårt för att få temperaturen rätt. När det gäller regn och slask och annat sånt kul så har jag bara accepterat att man blir blöt och anpassar mina rundor efter det. Kanske kommer jag ändra det med att rundorna blir längre, men just nu funkar det oftast bra för mig. Det ger lite extra pannbensträning också, vilket är nog så viktigt som det rent fysiska. Till viss gräns så klart. Men här tänkte jag i alla fall prata om hur jag klär på mig för skånsk vinter.
De flesta dagar kommer vara ganska snarlika. Temperaturen ligger mellan fem och tio grader och det blåser nånstans mellan fem och tio sekundmeter. Och rundan kommer till större delen ske i trädlöst, platt landskap. När det är så här spelar mina strumpor ingen större roll, jag tar vad jag har, och oftast blir det ett par av mina löparstrumpor. På benen har jag ett par Fusion C3 korta tights och det räcker oftast. Om jag ska springa långsamt har jag ett par benvärmare från OnOne i merinoull som jag tar på men i det här temperaturspannet behövs det oftast inte. Buff om halsen nästan alltid. Det är skönt.
Överkroppen är helt beroende på vilket typ av pass jag springer. Lugnt eller långt (också lugnt då) så har jag ett ärmlöst underställ i nån typ av tekniskt material (har lite dålig koll faktiskt och det är så gammalt att man inte kan läsa lappen längre) och ovanpå detta har jag min jacka. Det är en Arc’teryx Incendo SL, som är lite magiskt bra på att blockera vind och transportera fukt. För att vara en jacka alltså.
Sen handskar. Jag hatar verkligen när mina fingrarär kalla så hellre handskar en gång för mycket än en för lite. Just nu har jag Kalenjis Tactile Running Gloves från Decathlon och bortsett från den rätt kassa touch-funktionen så är de ett par riktigt härliga handskar.
Om jag däremot ska ut på ett intensivare pass (generellt på torsdagkvällar) så tar jag hellre en t-shirt och armvärmare istället. Normalt sett har jag mina dhb Flashlight-armvärmare, de är mer vindskyddande och mindre värmande och det räcker oftast. “Be bold, start cold,” har jag lärt mig på sistone. Första kilometern är en lögn när det kommer till temperatur. Är man vältempererad direkt kommer man snart vara överhettad. Jag alltså. Mina intensiva pass är också generellt ganska korta, runt timmen eller kortare, så då kan jag stå ut med lite kyla. De här passen tar jag sällan med mig telefonen heller så då finns det alltid en ficka att stoppa jackan i om jag skulle känna att jag inte är så bold.
Vissa dagar kryper dock temperaturen neråt även här. Så när det landar under fem grader och ner till ungefär fem minus får man ta på sig lite mer. På benen är det ingen större skillnad, jag kör Fusion-tightsen och benvärmarna (de är dock alltid på i det här temperaturområdet) och strumpor vad som känns bra. Om det är riktigt blåsigt ute händer det dock att jag byter till ett par långa Salomon-tights, ett par Fast Wing från ett par år tillbaka, som är väldigt bra på temperaturreglering. Buff, yes, alltid.
För en normal långrunda med normala vindförhållanden tar jag mitt ärmlösa underställ, t-shirt och jacka. Ibland med armvärmare under jackan. Det fixar det mesta i det normala spannet och dragkedjan på jackan räcker för temperaturreglering beroende på var vinden kommer ifrån. Om det istället är lite mindre vind (vilket faktiskt händer ibland) tar jag en långärmad tröja på mig. Jag har en från Lidl som kanske är det bästa köpet i mitt liv. Varm och gosig, perfekt för lite långsamma turer i ideala vindförhållanden i det här temperaturspannet. En ny bekantskap för mig är Kalenji-tröjan Run Warm som jag köpte tidigare i höst som påminner väldigt mycket om Lidl-tröjan fast med tunnare tyg. Eftersom jag inte haft några kalla dagar med den vet jag inte exakt hur den funkar, men efter ett par testrundor tänker jag mig den som Lidl-tröjan fast något svalare vilket gör den perfekt för skånsk vinter.
Blir det kallare än så här, vilket händer once in a blue moon, rekryterar jag ofta lite cykelkläder. Det händer att jag springer i mina vintertights (Vaude Winterbibs som hängt med många vintrar nu), trots att de har padding där bak för att sitta på cykelsadel, men de är nästan perfekta för kall, blåsig, skånsk löpning. Med windstopper fram och mysigt, flossat tyg gör de att man klarar även en blåsig dag under fem minusgrader. Nu åker också ullstrumporna på. Ett eller två par, beroende på hur kall jag är innan. Och fram kommer också vinterbuffen i ull och fleece med windstoppertyg som jag köpte för att köra mc i vinterväder i ett tidigare liv. Eller länge sen i alla fall.
Överkroppen får oftast ett långärmat underställ i merinoull då och kan också få en cykeljacka överst, en dhb Blok Micro Softshell Windslam Roubaix (i folkmun softshelljackan). Den jackan är generellt för varm att springa i men när det kryper ner till kallt och blåsigt behöver jag den. Om det bara är kallt kör jag nog på Arc’teryx-jackan men det har inte hänt här nere än så vi får väl se.
Så, kort sagt använder jag mig oftast av lager-på-lager-principen, och jag är ganska köldresistent av mig. Hellre för kall än för varm oftast. Utom om händerna. Usch. Hur tänker du runt kläder? Har jag galet mycket/lite kläder på mig? Finns det nåt plagg jag måste ha som jag inte har för att må ännu bättre under vintern?